En blogg från Högskolan i Borås
Här bloggar Högskolan i Borås studenter från världens alla hörn. Några är utbytesstudenter, några göra sina uppsatser och ex-jobb och några gör praktik utomlands. Följ dem under deras resor och läs om deras möten med nya människor och nya kulturer.

2012-09-30

Calouro/ Förstaårselev

Boa Noite

Nu var ännu en helg i härliga staden Lissabon avklarad. I tordags var det alltså dags för vår så kallade nollning. Vi överlevde och de var faktiskt riktigt snälla mot oss Svenskar, vi är ju trotsallt inte förstaårselever. Kvällen började med att vi mötte upp några klasskompisar för att ta oss till Oriente där middagen skulle hållas. Där fanns det många studenter från flera olika Universitet i staden. Tydligen hade våra klasskompisar fått varsitt ägg som de skulle ta hand om under en vecka, och om ägget av någon anledning skulle gå sönder, fick de två nya ägg som straff. De var klädda med t-shirtar där det står "calouro" som då betyder förstaårselev och även med napp och haklapp. Innan middagen fick de uppdrag av "faddrarna" som de slutföra, t.ex. när faddararna ropade ut ett visst ord skulle någon utav förstagångseleverna springa fram till första bästa kille och fråga om denne ville gifta sig med henne. Det gick mer eller mindre ut på att göra bort dem så mycket som möjligt. Sedan var det dags för middag, här spottade ingen glasen, till maten serverades Sangria. Det delades också ut priser som "årets förstaårselev". Nu var det dags för fest, hela gatan var fylld med dansande människor och Super Bock- vagnar, riktig härlig stämning :) 
Tre av våra kära klasskompisar.


Under nollningsmiddagen.
Här har vi den underbara stranden i Estoril.

Utsikt över staden Cascais


Utsikt över Vasco da Gama bron


Här har vi några utav faddrarna.


Resten av helgen har varit ganska lugn, i lördags besökte vi återigen Oriente. Där besökte vi ett köpcenter och gick på en pir med utsikt över bron Vasco da Gama. På kvällen gick vi och spelade biljard och idag har vi solat på stranden.  I morgon är det måndag och då börjar allvaret igen.

Ha det fint! / Jenny, Sofia, Karro och Matilda

Oktoberfest!


Ännu en punkt att checka av på min "Saker att göra innan du dör"-lista! Kommer bli mycket bilder, lite text, för trött hehe..!
I fredags natt begav sig 23 tappra studenter mot München för att besöka Oktoberfest.
Resan dit var väl ingen höjdare... 4 tågbyten, 3 och en halv timmes väntan i Ulm mitt i natten och sedan ett tappert försök att sova någon timme på ett tåg proppat med fulla människor... Omöjligt!

Folk började redan dricka öl vid 05.30 och var lagom packade när vi kom fram till München!
Kom på att jag kan kryssa av en sak till, sett världens högsta kyrka i Ulm, 161.5 meter hög. Högt!

När vi kom fram i München kl. 07.30 begav vi oss mer eller mindre direkt mot Oktoberfest, vilket inte var svårt att hitta till. Tusentals människor överallt, blev lite smått avundsjuk på alla lederhosens och skjortor, jag borde skaffat mig ett par..

Väl där var vi självklart tvungna att ta ett foto framför skylten vid entrén.
Eftersom vi hört att man var tvungen att vara där tidigt som bara den för att få komma in i ett tält och få ett bord började vi köra till det största vi kunde hitta! Det blev Augustiner Bräu Festzelt med plats för ca 6000 personer inuti och 2500 utanför. Totalt finns det 14 stor och 15 mindre tält, litet party?! Eftersom folk inte direkt lämnar borden när de fått ett inuti något av "tälten" så valde vi att stanna i där inne så fort vi kom in. Vi hade flyt som kunde springa in genom sidoin gången, men lite tur ska man ha!
Fischer Broni
Paulaner
 
Sparten-Franziskaner
 
Hacker-Pschorr
 Augustiner
 
Paulaner
 
Hippodrom

Våra bordsgrannar var galna italienare, inte direkt städare, men å andra sidan, ingen var..
Vi hade en grym lördag och jag åker mer än gärna tillbaka nästa år! Hände massa galet men vissa saker borde stanna på Oktoberfest!
Alla som ställer sig upp på bänkarna måste häva glaset medan alla andra hejar på. Gick bra för vissa, mindre bra för andra haha. Thales representerade Brasilien!

Synd att ljudet krångla! Varje gång bandet i mitten börjar sjunga "Ein prosit".. måste alla sjunga med, skåla och sedan dricka!
Vi hade inte en jätte tråkig lördag om man säger så!



Jag och Romeo!



Mario love his giiiirls!!




Efter några timmar lämnade vi "tältet" och tittade in hela området som är som ett enda stort nöjesfält. Tänk er om man korsar Liseberg med 14 gigantiska firmafester, galet! Förstår varför folk så gärna åker hit och av vilken anledning de har + 6 miljoner besökare under de 3 veckorna varje år..! Nästa helg drar några av de andra grabbarna och tjejerna iväg dit, redan avundsjuk!..
 Ingen aning om vad det här är för staty eller vad för hus det är. Men, måste ju vara något speciellt?
Lederhosen, öl och karuseller!

På väg till tåget klättrade vi upp i en stor kyrka nära festområdet och tittade ut över hela München, trevligt avslut på dagen.


 Tower climbing
 München
Hela Oktoberfest-området sett från kyrktornet!

Vi var vakna i ca 42 timmar i sträck den här helgen. När vi kom hem efter ännu en oändlig tågresa i lördags natt vid kl. halv 1 var man inte direkt sugen på fest... Taxi hem, mat och efter det slocknade jag i 10 timmar. Tack för en underbar weekend allihopa. Ännu ett minne för livet.

Idag har vi spelar lite volleyboll och fotboll, energin är inte på topp! Hade kunnat skriva sida efter sida om helgen, men låter det vara tills vidare!.. Strax dags för sängen igen, rehab..!


2012-09-28

College Primary School

College Primary School is near the Murang´a Teacher Training College. It is where I am doing my teacher practice The classroom is no bigger or smaller than any I´ve worked in in Sweden, but tthere are 53 pupils in it. That may sound rather frightening to a teacher from Sweden that is used to 20-25 pupils and 27 being far too many!! But the one thing I can say is what I have always thought, that it doesn´t matter how many pupils you have in the class as long as they all want to be there!!
  We read in Special Pedagogics that all pupils should be included and that noone should be taken to special classes. Well, what I have always said is that that is obvious!! It shouldn´t even be an issue. Julie Allen has done research on how blind, deaf, wheelchair and other handicapps should be allowed into the classroom. How much did that cost!!? Of course they are welcome in any classroom!! What Kenya shows us is that you can have as many motivated pupils as you want in the classroom. The problem that Sweden and other western countries has is that too many pupils are not motivated to be in school. When you have 3 or 4 unmotivated pupils in a class, then 27 is too many. The disruption caused, the time wasted in getting them (the minority!) too sit down, be quiet, not throw paper etc etc means that teaching time to those that want to be there is decreased dramatically. And noone at University College Borås will talk about it!!! Everyone must be included. When I have tried to talk about disruptive pupils all you get is that it is up to the teacher to control the ckass and to have work that intrests the pupils. I say that I a pupil does not want to be there, then why should we force him to go to school. It can be that he (mostly, although not exclusivly) or she is not mature enough at the moment to be a part of a society like a class. He or she should not take valuable teaching time from those that want to be there!!
 I think that the lack of incentive to go to school in Sweden is coupled with the lack of consequence of not going to school. In Kenya you have to have a good education, school is very important. The incentive is having a good life, the consequense is a life of poverty.
  53 motivated pupils was not at all hard to teach. It maybe that the teacher has to be extra vigilant in"seeing" every pupil, because that is as important here as it is in Sweden.
  Just think what results could be achieved in a class of 25 motivated pupils!!



 

2012-09-27

En månad i Tyskland!

Det senaste har jag inte hunnit skriva något, då jag haft mer eller mindre fullt upp hela tiden. Det händer alltid något spännande här nere!

Idag är det en månad sedan jag lämnade Sverige på mitt livs hittills största äventyr! 
Den senaste månaden har utan tvekan vart en av de bästa i mitt liv och jag ångrar inte för en sekund att jag åkte iväg på det här, trots att jag lämnade vänner och familj hemma. Bara under denna korta tid har jag träffat så mycket underbart folk som redan blivit goda vänner! 
Som tur är för mig har jag ett antal månader kvar här nere innan det är dags att återvända hem till kalla Sverige, som tydligen redan nu har vinter mer eller mindre. Som en liten parantes, vi har spelat beach volleyboll utomhus i solen idag, härlig kontrast!
Imorgon är sista dagen på min intensivkurs i Tyska, språk och kultur. Tre veckor har flugit förbi, helt sanslöst, och så skoj vi haft. Kommer sakna att träffa alla varje dag, sakna lektionerna men framförallt sakna alla utflykter vi gjort under kursen. På måndag börjar allvaret, då startar den riktiga terminen för tyskarna men även för oss Internationals!

Efter lite krångel med kurserna ser mitt blockschema helt okej ut och jag hoppas det ska fungera bra i skolan. Har fått mycket hjälp av min kontaktperson Manuele Pilloni, härlig kille. Allt jobb man lagt ner på att planera och fixa inför flytten har äntligen lönat sig. Jag är evigt tacksam för att jag fått den här chansen, ska göra mitt bästa för att ta vara på den här tiden! Alla tidigare studenter som studerat utomlands sa samma sak innan jag åkte, "Ta chansen, du kommer inte ångra dig, ett minne för livet". Kan redan efter en månad tala om att det stämmer till 100 procent. Kan rekommendera alla er som ens överväger det hela, ta chansen att studera utomlands , ni kommer aldrig ångra att ni gjorde det.

 
Förra veckan var vi i Tübingen, en stad som ligger en bit här ifrån, riktigt vackert ställe. 
I lördags åkte vi neråt mot gränsen till Schweiz, till Bodensee, den största insjön i landet, som även gränsar till just Schweiz, men även Österrike. Allt var toppen förutom vädret, men men, kunde vart värre!

Ikväll är det "Good-Bye-Party" för en av tjejerna här nere, hon skall liksom några andra plugga på annan ort i Tyskland och har bara vart här för språkkursen. Imorgon natt, alltså natten till lördag, beger jag samt 10-15 av de andra killarna oss mot München och Oktoberfest. Eftersom det årligen är 5-6, kanske 7 miljoner besökare så är vi så illa tvungna att åka dit mitt i natten för att ha plats på tåget. Även det kommer bli en upplevelse. München, here we come!

2012-09-26

Redovisning, kulturvandring, katolsk mässa och nollningsdags!


Olá amigos!

Veckan inleddes med två dagar i skolan. I måndags var det förberedelse inför uppträdandet och i tisdags var det då showtime :) Vi hade väl inte hunnit förbereda oss så mycket, Karros och Matildas grupp hann inte ens öva, men vi gjorde som vi blev tillsagda och hängde med så gott vi kunde!
Matilda och Karros performance
Jenny in action!
Sofia leker med ficklampan



En kulturskillnad vi upptäckt i skolan är det här med att passa tider... När gruppen bestämde sig för att träffas en halvtimma innan för att förbereda uppträdandet så var det tre medlemmar som inte dök upp förrän precis före redovisningen och det var ingen som brydde sig speciellt mycket om det. När lärarna säger att vi ska börja om en kvart så kan det lika gärna betyda att vi börjar om en halvtimma. Inte så noga helt enkelt :) En annan av skillnader från vår skola i Sverige som vi har upplevt hittills under denna första introduktionvecka är att lärarna tycks styra eleverna mer. Vi förstår förstås inte vad de säger, men känslan vi fick var att eleverna kom med sina förslag, att lärarna då gick in och sa att det är bättre att göra på ett annat sätt och att eleverna tog efter det utan att ifrågasätta. Vi känner att lärarna hemma snarare kommer med reflekterande kritik som ger studenterna en chans att tänka vidare och komma på andra lösningar på egen hand. Detta är tankarna vi fått under första veckan, men vi får se hur det utvecklas under resten av terminen.

I måndags efter skolan bestämde vi oss för att vara lite kulturella och besöka Castelo de São Jorge och Sé Cathedral i Alfama. Det var mycket uppförsbacke och trappor, men när vi väl kom upp var det väldigt fin utsikt över hela Lissabon. Ett bra turistmål som ger en vy över staden och även lite historia för den som är intresserad av det.
Jenny och Sofia med en del av Lissabon i bakgrunden
Jennt och Matilda inne i Sé katedralen
Castelo de São Jorge
Sé Katedralen
Castelo de São Jorge
Vad betyder detta?!


Idag var vi tillbaka på praktiken igen och efter det var vi på en katolsk mässa som skolan bjöd in till som en del av introduktionsveckan. Där blev vi svenskar välkomnade av prästen som välsignade vår tid här :) Introduktionsveckan avslutas i morgon kväll med nollningsmiddag. I nästa inlägg kan ni därför troligen se oss med nappar, haklappar och ansiktsmålningar. Enligt rykten så kan vi även vara indränkta i råa ägg, men vi hoppas på att det inte stämmer!!


Vi under gudstjänsten på ESEI Maria Ulrich


//Karro, Matilda, Jenny och Sofia, 

 

 

 

 Até logo!